Svensk satsning på privata bibliotek

Publisert Sist oppdatert

Nacka utanför Stockholm är först ut i Sverige med att privatisera samtliga bibliotek i kommunen. Genom att låta biblioteken drivas privat hoppas kommunledningen att skapa högre aktivitet och stärkt nytänkande bland biblioteken.

– Vi skapar en konkurrenssituation som vi hoppas ska leda till kvalitetsförbättringar, säger Hans Peters (Centern), ordförande i kulturnämnden i Nacka.

För fem år sedan lät Nacka privatisera tre av kommunens sex bibliotek. Nu tar man steget fullt ut och privatiserar samtliga.

– Våra erfarenheter av förändringen är bara positiva. Besökarna är enligt de undersökningar vi gjort, minst lika nöjda nu som tidigare när biblioteken enbart drevs i kommunal regi. Vårt mål på sikt är att vidga ramarna för biblioteken att kunna erbjuda fler aktiviteter än de rent traditionella.

Borgerligt styrda Nacka Kommun uttalar numera i sin styrmodell av kommunens verksamhet, att de verksamheter som inte är myndighetsutövning, ska bjudas ut till upphandling eller utsättas för konkurrens exempelvis genom att kommuninvånarna får en checkpeng (belopp) med vilken de kan välja den tjänst de önskar.

 

Variation

Hans Peters understyrker att det är viktigt att ge en förändringssatsning tid att verka för att få fram skillnader i hur man vill arbeta för att uppfylla kommunens biblioteksstrategi.

–Det vi märkt är att personalsammansättningen varieras mer i de privata alternativen, idag är det inte alltid bara bibliotekarier på biblioteken utan även andra yrkeskategorier med koppling till förskolan, äldreomsorgen och till exempelvis kulturevent. På detta sätt kan vi nå och knyta vissa medborgargrupper i samhället närmare biblioteket

Satsningen på privata bibliotek har inte haft någon form av kostnadsbesparingskrav.

–Definitivt inte, det vi vill åstadkomma är en kvalitetshöjning och hitta nya kreativa arbetssätt för att få fler besökare till biblioteken. Går aktören med vinst är det bara positivt eftersom det kan leda till att verksamheten får möjlighet att utvecklas ytterligare.

Kommunen kommer att äga samtliga folkbibliotek och ansvara för mål, finansiering och uppföljning av biblioteksverksamheten medan driften kommer att skötas av privatägda bolag.

Kraven för aktörerna som ska driva biblioteken är att de måste följa kommunens medieplan och biblioteksstrategi, vilka bland annat säkerställer att kommunen erbjuder media av olika slag av en viss bred och kvalitet samt att och utlåning och besök ska vara avgiftsfria.

Innehållskriterierna i upphandlingskraven har fördelats enligt följande:

  • Verksamhetsplan: 50 procent.
  • Organisation och kompetens:  30 procent
  • Innovation och utveckling 20: procent

#bul-de00fb19-7499-7c67-5cb2-6a2e3b2f4374 li { font-size: undefinedpx; margin-left: NaNpx; text-indent: -NaNpx; } #bul-de00fb19-7499-7c67-5cb2-6a2e3b2f4374 li:before { }

 

Medarbetare

Upphandlingen är nyligen genomförd av Nacka Kommuns kultur- och fritidsenhet, och har gjorts efter gängse modell enligt EU-krav. 

–Vi har fått in sju olika anbud av genomgående hög kvalitet. Det är betydligt fler än vad vi fick in 2013 i samband med den första upphandlingen, berättar Hans Peters.

Två aktörer kommer att dela på driften. Dels det tidigare personalkooperativet av biblioteksmedarbetare, Dieselverkstadens Bibliotek AB och dels bibliotekstjänst- och systemleverantören Axiell Services AB, båda driver vardera tre bibliotek.

Personalen som idag arbetar inom de kommunala biblioteken, ett 20-tal medarbetare, kommer att erbjudas anställning hos den nya entreprenören Axiell. Den personal som eventuellt inte vill följa med och bli privat anställd, erbjuds omplacering inom Nacka Kommun.

Nacka har drygt 100000 invånare. Biblioteken har ca 1,2 miljoner besök per år och utlåning av ca 600000 media.

Nackas bibliotek har i likhet med en hel del andra svenska bibliotek ett kontaktcenteruppdrag med uppgift att hjälpa medborgarna att hitta rätt till olika tjänster och inrättningar i kommunen.

–Vi är måna om att stärka vårt samhällsansvar och högt upp på listan ligger även en satsning för att nå ungdomar i gruppen 10-20 år. Genom att gå via nya digitala media hoppas vi att kunna nå denna grupp för att stimulera till ökad läsning av litteratur. Vi har genom åren sett ett minskat intresse för bokläsning bland dessa ungdomsgrupper. Det är viktigt att vi får igång ungdomsläsningen för att i förlängning stärka förutsättningarna, läsförståelse ordförråd etc, för bättre prestationer i skolan. Biblioteket kan bli en språngbräda till bättre skolresultat, hoppas Hans Peters.

 

Jämförelse

Den biblioteksstrategi för folkbibliotek som Nacka kommun beslutat om, säger bland annat att biblioteksverksamheten ska utveckla metoder för jämförelse med bibliotek på andra orter både i Sverige och i utlandet.

–Vi menar att detta område är outvecklat och ser gärna ett ökat utbyte och samarbete gällande biblioteksverksamhet mellan olika kommuner och orter.

Den privata driften av Nacka kommun samtliga sex bibliotek sätts igång 1 januari 2019. Avtalen löper på fyra år med möjlighet till två års förlängning förutsatt att parterna är överens.

 

Samverkan

Karin Linder, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening, är generellt skeptisk till om en privatisering av biblioteksdriften är rätt väg att gå.

–Så länge verksamheten följer den svenska bibliotekslagstiftningen så lägger vi oss inte i driftformen. Men vi ser problem med privatisering. Framförallt är det inskränkning av meddelandefriheten hos de anställda. Därutöver ser vi också att det finns risk att den samverkan som finns inom det offentliga biblioteksväsendet blir krångligare när man privatiserar, rollerna kan bli oklara, menar Karin Linder.

Med meddelarfrihet avses den frihet som en offentligt anställd har att under anonymitet, vända sig till media för att meddela exempelvis missförhållanden på arbetsplatsen. Lagen omfattar förutom offentlig sektor medarbetare inom privat skola och vård men ej anställda inom biblioteksväsendet.

 

Fördelar

Synsätten på bibliotekens verksamhet och roll varierar mellan politikerna.

–Vi har de politiker som snävt ser biblioteken som en distributionskanal för medier mot medborgarna medan andra ser biblioteken som en betydande demokratisk kraft i samhället.

Vilka fördelar kan det finnas med privat drift?

–Upphandlingar av varor och tjänster kan bli enklare då kommunala upphandlingsregler i en del fall kan vara väldigt krångliga. IT-driften kan förenklas i privat regi, i så mån att offentliga bibliotek kan ha en mer snäv IT-policy där det inte går för besökarna att söka vad de vill, vissa kommuner har filter i sitt söksystem för att blockera som de menar olämplig media, bland litteratur, publikationer och hemsidor, förklarar Karin Linder.

Enligt Karin Linder kan det bli svårt för privata aktörer att hänga med i biblioteksutvecklingen och nå den position som många offentligt drivna bibliotek idag eftersträvar.

–Alltfler kommuner antar ett helhetstänkande med hänsyn till informationsförsörjning, medborgarservice och demokratibegrepp och där spelar de offentliga biblioteken en viktig roll. I det långa loppet kan det vara svårt för en privat aktör att hänga med i den utvecklingen eftersom de offentliga biblioteken har en annan kraft och möjlighet till samsyn och samverkan som demokratisk och likvärdig försörjare av information och fri åsiktsbildning, menar Karin Linder.

 

Starkare profilering

Vilka faktorer driver utvecklingen av bibliotekens drift?

–Ekonomin i kommunerna. Många svenska kommuner kommer att drabbas av underskott och då kan privatisering av biblioteksdrift bli en väg att gå för att på kort sikt minska förluster.

Men i det långa loppet hoppas jag att man inser att bibliotekens demokratiska roll är så pass viktig i samhället att man tillvaratar den kraften och inte överlåter till privat drift.

Blir det fler privatdrivna bibliotek i framtiden?

–Ja, privatiseringen blir ett sätt att möta underskott i kommunala ekonomier. Men ekonomiskt stabila kommuner kommer nog att satsa ännu mer på de offentligt drivna biblioteken och profilera dessa starkare än idag, avslutar Karin Linder. 

 

 

 

 

 

 

 

Svensk biblioteksförening är skeptisk till privat drift av bibliotek. –Vi oroas över sämre samverkan och att demokratiperspektivet i verksamheten riskerar att bli luddigt, säger Karin Linder, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening. Bild: Svensk biblioteksförening

 

 

Powered by Labrador CMS